Livet efter diagnosen

Har du nyligen fått diagnosen ocd? Då är du inte ensam. För många är tvångstankar och tvångshandlingar förknippade med skam, men nära en kvarts miljon svenskar lever med tvångssyndrom. Här är vad du kan förvänta dig närmaste tiden efter diagnosen.

Kom ihåg att du är mer än din ocd, men ju mer kunskap du har om din problematik, desto lättare kommer du ha att navigera dig fram i processen. Det kommer att bli bättre. Här lotsar vi dig steg för steg.

1. Acceptera din diagnos

Det första steget är att ta emot din diagnos och acceptera att du har en utmaning att hantera. Det kan kännas svårt, men genom att avsätta tid att landa i din ocd, och se hur den påverkar dig, kan du lära dig att leva i harmoni med dina symptom.

Det är normalt att känna ilska, sorg eller skam. Tillåt dig att bearbeta dessa känslor, och förstå att diagnosen inte definierar dig som person. Det är inte hela din identitet. Acceptans är en ständigt pågående resa, och det är okej att ha både bättre och sämre dagar.

2. Det finns hjälp att få

Tveka inte att ta professionell hjälp. En kvalificerad terapeut eller psykiater kan ge dig verktyg och behandling. Kognitiv Beteendeterapi (kbt) är effektivt för att lära dig att omstrukturera och hantera dina tankar och beteenden. Genom regelbundna sessioner och genom att följa rekommendationer och råd kommer du gradvis att kunna minska dina svårigheter.

– Terapi kan vara jobbig att genomföra men har god effekt, säger Linda Jüris, legitimerad psykolog och ocd-specialist, och en av de experter som är knutna till OCD-förbundet.

Hon menar att de tio standardbesök med kbt-behandling som en del vårdcentraler erbjuder kan vara för lite när det gäller att behandla tvångssyndrom.

–Om det inte räcker bör patienten remitteras till en psykiatrisk mottagning, där det ska finnas andra resurser och specialiserad personal, skriver hon som svar på en läsarfråga i förbundets medlemstidning Nytt om OCD nr 4/2023.

3. I väntan på behandling

Om du står i kö för utredning finns det hjälp att få medan du väntar. Förbundet erbjuder bland annat självhjälpsmanualer. Med egenvård blir du din egen terapeut i väntan på professionell hjälp.

Ta hand om dig själv och försök att få till en hälsosam livsstil med regelbunden sömn, motion och bra kost. Det kan minimera risken för oro och stress, och samtidigt bättra på självkänslan. Hjälp till att identifiera dina problemområden och påminn dig om de strategier som rekommenderas för just din problematik.

– Jag rekommenderar goda rutiner för kost, sömn och fysisk aktivitet, eftersom de påverkar livet i stort, säger psykologen Linda Jüris.

”Jag rekommenderar goda rutiner för kost, sömn och fysisk aktivitet eftersom de påverkar livet i stort”

Linda Jüris, leg psykolog

4. Läs på

Med mer kunskap om din diagnos får du en större förståelse för vad du går igenom. Det kan också minska risken för fördomar och stigmatisering när du påminns om att det finns fler som delar dina upplevelser. Genom att vara välinformerad kan du ställa relevanta frågor till din läkare och ta mer aktiva beslut baserade på den egna situationen.

Men undvik att hamna i Google-träsket. Tänk på att många av dem som skriver är de som mår extra dåligt, och det är ju onödigt att oroa sig i onödan – visst?

5. Prata med nära och kära

Ett starkt stödnätverk är också viktigt. Prata med nära och kära om din diagnos, så att de kan stötta och förstå dig bättre. Att få en diagnos känns ibland överväldigande. Familj eller vänner kan erbjuda emotionellt stöd genom att lyssna, trösta och ge uppmuntran. Dina närstående kan även hjälpa till med praktiska saker som att följa med på vårdbesök, hjälpa till att organisera mediciner eller bistå med andra vardagliga uppgifter.

Så här berättar AnnKatrin Noreliusson i Nytt om OCD om hur hon har stöttat sonen Markus, som har ocd, genom åren.

– Jag brukar säga att jag är medsjukberoende. Jag har blivit otrolig involverad i allt som har med ocd:n att göra. Markus vill ju klara sig själv, men det fungerar inte helt. Vi försöker hitta strategier för vad Markus kan göra. Som anhörig får man ju inte ta över. Det kliar i fingrarna och jag vill hjälpa till – som att ringa habiliteringen till exempel, men det har vi kommit överens om att han ska göra själv numera. Det gäller att lägga band på sig.

6. Träffa andra som går igenom samma sak

Att komma i kontakt med andra människor med liknande erfarenheter kan kännas befriande. I en stödförening som OCD-förbundet har du möjlighet att träffa likasinnade. Vi är många som lever med ocd i någon form, till exempel renlighetstvång eller städmani, assymmetritvång, bdd (dysmorfofobi) eller tabutankar.

OCD-förbundet och våra lokalföreningar erbjuder café- och fikaträffar, stödgrupper, sommarkurser och öppna föreläsningar – både fysiskt och digitalt. Vi har också en digital förening, OCD Sweden på Instagram.

– Min nyfunna kunskap och erfarenhet om ocd hade inte varit möjlig utan OCD-föreningen och allt stöd vi fått därifrån. Jag har insett hur otroligt många bra aktiviteter som de bedriver, och som är avgörande för så många”, skriver Lasse Frisk, anhörig, i en krönika i Nytt om OCD.
– Jag kan av hela mitt hjärta rekommendera både anhöriga och personer med ocd att vara med på dessa träffar.

Bli medlem i OCD-förbundet redan idag.

Steg för steg kommer du att bli bättre i din ocd.
Foto: Yusuf Evli, Unsplash

Text: Karin Forsman