Vad är bdd?

Dysmorfofobi är inte synbart för omgivningen. Det är därför svårt för anhöriga, vänner och andra i personens omgivning att förstå problematiken. Många med bdd har en uppfattning om att andra lägger märke till dem eller till och med gör sig lustiga över deras utseende. Detta är en villfarelse, men den känns sann för dem. Vanligtvis leder detta till ”ritualer”, såsom skönhets-behandlingar, träning, brukning av anabola steroider, plastikoperationer m.m.

Vissa drabbade anser sig ”beroende” av plastikkirurgi. Även övrig kroppsmodifikation, som t ex tatueringar, är inte ovanligt. En person med bdd kan tyckas ha mist förmågan att se helheten i sitt utseende och ser i stället massa detaljer. Vissa detaljer är man nöjd med, medan andra är ”defekta”, och dessa ”defekter” blir det enda man själv ser och tror att andra ser och äcklas av. Det kan röra sig om vilken kroppsdel som helst: ögon, näsa, tänder, bröst, mage, ben, huvud, läppar, haka, ögonbryn, rynkor, ärr, asymmetri, hår, kroppsbyggnad eller könsorgan.

Beteenden att vara uppmärksam på kan vara att personen med bdd undviker att visa sig i vinklar som hen är övertygad om att andra ska tycka att de ser motbjudande ut i, vilket kan leda till ett, för utomstående, mycket underligt kroppsspråk. En person med bdd kan även fastna vid spegeln i timmar och inte komma därifrån, eller så upplever personen det som plågsamt att se sig själv i spegeln och därför helt undviker speglar.

Personer med bdd isolerar sig allt mer och mer, eftersom den är så upptagen med sitt utseende och alla ritualer det innebär. Det börjar oftast med att man förskjuter kolleger och andra sekundära människor, eftersom man känner sig utsatt för deras dömande blickar. Till slut börjar man även dra sig undan från familj och vänner.

Behandling av bdd/dysmorfofobi sker framgångsrikt med kognitiv beteendeterapi (på mottagning eller online), som framför allt fokuserar på att bryta negativa beteendemönster och stärka den egna självkänslan. I många fall kan medicinsk behandling övervägas, mestadels med antidepressiv medicin (SSRI) och ofta i kombination med kbt, något som för många ger goda resultat i form av minskad ångest och färre tvångstankar.

Som anhörig är det viktigt att komma ihåg att bdd kan behandlas, men att det på grund av låg probleminsikt ofta kan krävas ett längre motivationsarbete för att få den som är drabbad att våga prova psykologisk och/eller psykiatrisk behandling för sina problem.