Dermatillomani eller skin-picking

Dermatillomani eller skin-picking innebär ett överdrivet plockande eller rivande på huden. De vanligast utsatta områdena är ansikte, armar och händer, men många personer plockar och river också från andra ställen på kroppen. Vissa river på frisk hud, andra på, små ojämnheter, sår, ­ finnar och akne, förhårdnader eller sårskorpor från tidigare rivande

Liksom vid trichotillomani kan beteendet utgöra ett svar på ett inre sug, eller fungera ångestlindrande. En allmän känsla av oro eller leda kan utlösa beteendet att börja riva och plocka på sårskorpor eller ojämnheter i huden; en ritual som kan medföra en känsla av lättnad, behag eller tillfredställelse.

Det varierar hur medveten en person är om att hen plockar och river på huden. Vissa personer fokuserar medvetet på ritualen för att få en lättnadskänsla medan det för andra mer rör sig om ett automatiskt beteende där personen verkar omedveten om sina ritualer. Vissa personer uppger att de plockar och river också huden på andra än sig själva.

Risker
De flesta som har dermatillomani river på huden med naglarna men det är också vanligt att pincetter, nålar eller andra föremål används. Ofta rivs och plockas upplevda ojämnheter eller skavanker i huden. Sår, ärr eller märken kan uppstå som följd.

En person med dermatillomani ägnar mycket tid åt att plocka och riva, ibland flera timmar per dag. Beteendet kan fortsätta i månader, till och med år, och det kan resultera i att personen inte kommer iväg till skola, arbete eller andra sociala sammanhang, dels för att de fastnat i plockande men inte bara för att hen fastnat i rivandet och plockandet utan också för att detta resulterat i skador på huden som gör att hen inte vill visa sig.

Personer med dermatillomani försöker ofta dölja eller kamouflera sår och ärr i huden med smink eller genom att använda kläder som döljer de utsatta partierna Beteendet med att riva och peta på huden föregås och/eller åtföljs ofta av olika ritualer som omfattar huden och sårskorpor.

Personen kan leta efter en speciell sorts sårskorpa eller hudflik att riva av och de kan sedan undersöka, leka med, tugga på eller äta denna.

Skillnad mellan män och kvinnor
Man uppskattar att 1,4% eller något fler vuxna har dermatillomani. Tre fjärdedelar av dessa är kvinnor. Detta reflekterar troligtvis den sanna bilden av fördelning mellan män och kvinnor och kan vara ett resultat av kulturella attityder i fråga om utseende, men det kan också vara så att kvinnor oftare än män söker hjälp.

Ärftlighet
Forskning visar på att det ­ finns en ärftlig faktor när det gäller dermatillomani. Dermatillomani är vanligare hos personer som har OCD eller där det ­ finns nära släktingar som har OCD.

Utveckling och förlopp
Även om dermatillomani kan uppstå i olika åldrar börjar det oftast i tonåren, strax före eller under puberteten. Vanligtvis börjar det med någon form av hudproblem, till exempel akne, men beteendet fortsätter sedan även efter att hudproblemet har blivit bättre.

De delar av huden personen plockar och river på varierar med tiden och beteendet riskerar utan behandling att bli kroniskt. Beteendet kan också komma i skov med perioder då personen kan motstå impulsen att plocka och riva på huden. De flesta personer som har dermatillomani har sjukdomsinsikt och är medvetna om sina problem.

Samsjuklighet (komorbiditet)
De vanligaste samsjukligheterna är depression, trichotillomani (hair-pulling) och OCD. Det är också vanligt att personer som har dermatillomani har andra kroppsfokuserade symtom än att plocka och riva huden, till exempel att bita på naglarna.

Förekomst
De ­ finns få studier om dermatillomani från icke västerländska kulturer men forskningen pekar på uppenbara likheter i beteendet inom befolkningar runt om i världen. Behandling För att förstå behandlingen bör man förstå det underliggande beteendet. Detta kan beskrivas som ”plockandets onda cirkel”. (se pdf)

Den långsiktiga konsekvensen vid både negativt och positivt förstärkt beteende kan vara: 

  • att man går miste om erfarenhet av att impulsen kan hanteras,
  • att man ägnar tid och energi åt plockande istället för att ”leva”
  • att man kan få skador på huden.

Behandling
Den behandling av dermatillomani som har störst bevisad effekt är en form av KBT som heter Habit Reversal Training – HRT. HRT utvecklades på 1970-talet som en teknik för att bryta repetitiva beteenden. Behandlingen syftar till att göra personen med dermatillomani mer uppmärksam på plockandet och att ge verktyg för att stoppa det genom att ­ finna alternativa beteenden. Syftet med behandlingen är att personen med dermatillomani ska lära sig att få kontroll över plockandet och få det att upphöra samt att lära sig hantera impulserna att plocka.

De fyra komponenterna inom HRT: 

Beteendeanalys
• Självmonitorering, registrera när plockandet sker.

  • Ökad medvetenhet, träning i att öka medvetenheten om när plockandet sker och vilka situationer som triggar.

Arbeta med
• Stimuluskontroll, minska möjligheter för plockande att ske och göra beteendet svårare att utföra.

  • Inkompatibelt beteende, lära sig ett alternativt beteende som är fysiskt omöjligt att genomföra samtidigt som plockandet.

Behandlingen utförs tillsammans med terapeut vid ca tio tillfällen. Först gör man en analys av beteendet och arbetar sedan med olika sätt att göra plockandet svårare och att lära sig att bättre stå ut med impulserna utan att agera på dem. Mot slutet av behandlingen får patienten göra en plan över hur hen ska gå vidare på egen hand. För att förhindra återfall är det önskvärt att behandlingen följs upp av en terapeut.

  • Jag kan till exempel få för mig att jag hör skrikande bromsar på vägen utanför och tror att något av mina barn dödats, men måste först bli klar med tvångshandlingen, innan jag kan gå ut och möta katastrofen.


    Ocd-sjuk, OCD-förbundets medlemsenkät

  • Jag kan aldrig gå och lägga mig utan att ha duschat. Jag kan duscha klockan fyra eller fem efter träningen, jag tränar ju mycket, men innan jag går och lägger mig måste jag duscha en gång till.


    Kvinna, 28 år, ur boken Tankar och tvivel av Carin Moberg (Svenska OCD-förbundet, 2017)

  • I perioder ägnar jag i princip all vaken tid åt att älta om jag är en potentiell pedofil/mördare/ond människa. Det är helvetet på jorden.


    Lovisa, intervjuad i Nytt om ocd, nr 2/2018

  • På min arbetsplats tyckte dom att jag var för länge på toaletten. Var där ca 5 minuter åt gången, ibland längre. Försökte skynda mig så mycket som möjligt. Kände mig väldigt pressad. 


    Ocd-sjuk, OCD-förbundets medlemsenkät

  • Jag måste beröra föremål, vill ha symmetri, är noga med räta linjer. Allt ska vara exakt. Jag blir mycket trött.


    Ocd-sjuk, OCD-förbundets medlemsenkät

  • Jag gjorde så många konstiga saker, att jag inte hade tid att leva normalt.


    Ocd-sjuk, OCD-förbundets medlemsenkät

  • Fånigheter tänkte jag först. Efterhand förstod jag allvaret och plågan. Det hela hade börjat, berättade hon, redan före tio års ålder. Hon ville inte tala om saken då.


    Anhörig, OCD-förbundets medlemsenkät

  • Jag oroar mig ständigt. Sömnsvårigheter ibland, hjärtklappning, koncentrationssvårigheter. Försöker räcka till, men känner att jag kommer till korta. Trots detta har hoppet inte dött.


    Anhörig, OCD-förbundets medlemsenkät

Så många vuxna i befolkningen anses lida av dermatillomani

Andra diagnoser

Ocd/tvångssyndrom

Samlarsyndrom

Trichotillomani

Dysmorfofobi

Att ha ocd kan innebära ofrivilliga tvångstankar.

Ocd eller tvångssyndrom

Share This