Tiktok-psykologen: ”Det är en värld man ska vara försiktig med”

Sofia Bilbao är Sveriges största psykolog på Tiktok. För sina 54 000 följare förklarar hon  enkelt och snabbt diagnoser, behandlingar och etiska dilemman. Samtidigt varnar hon för all desinformation som  finns på sociala medier.

Tiktok fungerar som sökmotor för unga, konstaterar Sofia Bilbao.
– Vill de laga carbonara söker de receptet på Tiktok. Vill de veta mer om ocd så går de också in på Tiktok – inte på 1177.
Säger Sofia Bilbao på sitt rappa och slagkraftiga vis. Hon är likadan på Tiktok – hon vet hur hon ska agera och formulera sig för att användarna ska kolla in just hennes poster. På Tiktok finns inte utrymme för tvekan, och minsta inandning, eller ännu värre – upprepning – klipper hon bort. I sina inlägg gör hon ofta något samtidigt som hon pratar – fixar en latte eller torkar av diskbänken. Då är budskapet enklare att ta till sig, tycker många Tiktok användare. Tiktok kombinerar roliga klipp med sorgliga, och underhållning med information – men tyvärr också en hel del desinformation, konstaterar Sofia Bilbao. Själv upptäckte hon appen under pandemin, men efter ett tag började hon reta sig på alla märkliga påståenden om framför allt psykologi.

Klipp som innehåller en gnutta sanning, men har en vilseledande slutsats, är de farligaste

– Klipp som innehåller en gnutta sanning, men har en vilseledande slutsats, är de farligaste. Typ att har man en tvångstanke så har man ocd. Men tvångshandlingar och tvångstankar är ju jättevanligt, nästan alla människor har det. Att fundera över om man drog ut sladden till plattången eller dubbelkolla spisen är sådant som jag själv gör. Det kan vara störigt och jobbigt, men det betyder inte att jag har ocd. Om jag håller det på den nivån så är det ingenting jag behöver jobba med. Men den här typen av nyanser kommer sällan fram på Tiktok. Jag har gjort många poster om ocd på Tiktok för att försöka fylla på med riktig information.

– När jag var ny på Tiktok och såg det här blev jag allt mer irriterad. I samma veva började jag följa svenska läkare, sjuksköterskor och lärare som berättade vad de gör på jobbet. Jag tyckte deras klipp var superspännande och jag lärde mig  massor. Däremot hittade jag inga psykologer på Tiktok, och det var då jag bestämde mig för att själv skapa ett konto. Jag var länge den enda svenska psykologen på Tiktok.
– Eftersom syftet med mitt konto är att sprida sanningsenlig information är jag livrädd att råka säga något som kan misstolkas eller som inte riktigt stämmer. Jag dubbelkollar ofta fakta med andra psykologer.

Söker identitet via diagnoser

Inställningen till diagnoser och behandling har förändrats de senaste åren, konstaterar Sofia Bilbao. Också där tror hon att Tiktok och sociala medier har spelat roll. Användarna letar på sociala medier efter en diagnos, och diagnoser har mer och mer börjat handla om identitet, och om en önskan att tillhöra en grupp, än om att få rätt behandling eller medicin.

Trender kommer och går

Också för den enskilde individen kan diagnosfokuseringen i sociala medier få konsekvenser.
– Sociala medier spär på, och folk tror att de har diagnoser som de egentligen inte har. Det är ju sällan som alla diagnoskriterierna tas upp i en Tiktok-video på  trettio sekunder. Många videos är förvisso trovärdiga och ligger rätt nära sanningen, men de drar ofta alldeles för stora växlar av en specifik sak. I samband med att SVT-serien Tvångstango lanserades så postades fler videos om ocd, säger Sofia Bilbao. Och som vanligt på Tiktok är det långt ifrån allt som stämmer.
– Förutom att många tror att minsta tvångshandling eller tvångstanke alltid är ett tecken på ocd, så finns det ännu ett missförstånd – att ocd bara skulle  handla om renlighet. Det är ju inte sant, för det finns massa olika tvång och tvångstankar. Andra försöker göra diagnosen lite ball och quirky: ”Jag gillar att ha mina tröjor i  färgordning, jag har verkligen ocd, haha”. Att läsa sådant blir väldigt provocerande för den som verkligen har ocd. 

AI-tjänster allt vanligare

Parallellt med Tiktok användandet har det blivit allt vanligare att unga använder AI-tjänster som Chat GPT eller Perplexity som rådgivare i frågor som rör psykisk hälsa, konstaterar Sofia Bilbao.
AI kan också ge en falsk trygghet, påpekar Sofia Bilbao. En person kanske skulle behöva söka vård, men tänker att det räcker att snacka med AI.
Sofia Bilbao skulle aldrig använda AI för att diagnosticera sig själv. 
– En AI kan inte göra en rättfärdig klinisk bedömning där man tar hänsyn alla aspekter, och inte minst: utesluta andra.

Fakta:
Sofia Bilbao
Yrke: Legitimerad psykolog,  utbildar sig till  specialist i pedagogisk psykologi.
Jobbar: Inom elevhälsan i Höörs kommun. Föreläser om sociala mediers påverkan.
Aktuell: Är den psykolog i Sverige som är störst på Tiktok med sitt  konto Psykolog tipset. Hon finns också på Instagram under samma namn.

Text: Anna Wahlgren

Den här artikeln publicerades i nr 4/2025 av vår medlemstidning Nytt om ocd. Vill du få tillgång till vår medlemstidning och läsa hela artikeln? Bli medlem hos oss så får du alla nya nummer hem i brevlådan (eller i mejlkorgen).