Andra artiklar

Nytt om OCD nr 1, 2024

Nytt om OCD nr 1, 2024

Ur innehållet: Tema: Så söker du vård • Så hamnar du rätt i vården • Allt om 4-dagarsbehandlingen • Fråga experten:...

Bdd

Bdd

Vad är bdd (dysmorfofobi)?  Bdd är en psykisk störning som på svenska ibland kallas ”upplevd fulhet”. Förkortningen...

Samlarsyndrom

Samlarsyndrom

Vad är samlarsyndrom?Att samla på saker är ett allmänmänskligt fenomen, men allt samlande ser inte likadant ut. I det...

Dermatillomani

Dermatillomani

Vad är dermatillomani? Dermatillomani eller skin-picking innebär ett överdrivet plockande eller rivande på huden. De...

Samlarteamet hjälper allt fler att bryta samlandet

Samlarteamet i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör har fått goda resultat med förändrade arbetssätt. Teamet består av boendestödjare som enbart arbetar med att hjälpa personer att bryta sina samlarmönster och sprida sina kunskaper till fler stadsdelar.

Det går framåt för Samlarteamet, som i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör arbetar under vägledning av psykologen och forskaren Volen Ivanov vid Karolinska Institutet. Teamet är inne på tredje projektåret, som finansieras bland annat med hjälp av lokala utvecklingsmedel. I teamet ingår fyra boendestödjare som arbetar deltid i projektet.

Ett syfte är att genom stödet till personer med svår samlarproblematik kunna minska brandfaror och personligt lidande, liksom kostnader för saneringar och vräkningar. Det är viktigt att skilja på olika typer av samlande. Samlarsyndrom blev under 2013 en ny diagnos i den psykiatriska manualen DSM-5 och är ett tillstånd som innebär dels ett lidande och dels att den drabbades bostad blir så belamrad att den blir mer eller mindre oanvändbar (se kriterier nedan). Det är mycket svårt att komma tillrätta med samlarsyndrom. För de flesta, framförallt äldre (50+), har tillståndet blivit kroniskt och sjukdomsinsikten är låg. Det finns också ocd med samlartvång. För en person med samlartvång finns sjukdomsinsikten men personen skäms och kan därför ha svårt att be om hjälp.

Det kan börja med ett arv
Johan Ågren och Jon Klingberg betonar att inte alla deras klienter har samlarsyndrom. Snarare varierar orsakerna till att klienterna fastnat i ett tvångsmässigt samlande. I vissa fall kan det ha startat i samband med att en person ärvt ett bohag. Ofta väcker det stark ångest hos klienten att börja göra något åt sin belägenhet.

Det finns studier som visat att samlarsyndrom förekommer hos omkring två procent av befolkningen. I Sverige skulle det innebära runt 200 000 människor. Bland de möjliga konsekvenserna för den enskilde finns, förutom ett stort mänskligt lidande, också sådant som en ökad brandrisk, risk för skadedjur och i förlängningen vräkning.

”Vi måste hitta de små stegen, men – det måste vara ett steg.”

Jon Klingberg, Samlarteamet


Johan Ågren och Jon Klingberg berättar att innan de fått en metod utvecklad och handledning av Volen Ivanov var det betydligt svårare att möta klienter med tvångsmässigt samlande. De kunde bli sittande med klienten utan att något hände. Idag vet de att de behöver arbeta med exponering, alltså att klienten behöver utsätta sig för ett visst obehag.

– Vi måste hitta de små stegen, men – det måste vara ett steg, säger Jon Klingberg.

En klient sa till oss att ”alla boendestödjare är alldeles för snälla”. Vi måste våga vara inte bara snälla utan också utsätta klienterna för exponering och följa upp vad som hänt sedan vi sist var där. För att klara det behövs kompetens, säger Johan Ågren.

Alla i samlarteamet har utbildats i att använda verktyg inom kognitiv beteendeterapi, kbt. Teamet går alltid ut två och två. De skriver avtal med varje klient, låter klienterna välja område där de vill börja och sedan arbetar de bit för bit och dokumenterar framstegen bland annat genom att fotografera. Bäst lyckas de klienter som klarar att dela upp saker i två högar: Slänga och Spara. Det gäller också att kunna genomleva den ångest som kan skapas av att börja rota i lådor eller slänga saker.

Olika kompetenser möts
I projektet finns en så kallad Task Force. Den kan beskrivas som en grupp bestående av olika funktioner och myndigheter som kommer i kontakt med personer som lider av samlarsyndrom. Det kan vara boendestödjare, handläggare, uppsökare, företrädare för Svenska OCD-förbundet, hyresvärdar, kronofogdemyndigheten och djurskyddspolis. Några gånger per termin träffas dessa funktioner tillsammans med forskare och behandlare från Karolinska Institutet och psykiatrin. På ett Task Force-möte ges möjlighet att diskutera ärenden tillsammans med andra som har kompetens inom området. Från Svenska OCD-förbundet brukar ordförande Gunilla Ekholm delta.

– Projektet med Samlarteamet har varit mycket framgångsrikt, och det finns ett väldigt starkt intresse från omgivningen för det här sättet att arbeta, säger hon.

Utbildar andra stadsdelar
Genom projektet och teamet som är inriktat på samlarsyndrom har man lyckats bättre än tidigare med att stötta klienter med samlarproblematik. Samlarteamet har på senare tid fått allt fler uppdrag från andra stadsdelar och under 2018 fördubblade de antalet ärenden. Behovet av kompetens inom området verkar vara stort, i Stockholms stad såväl som på andra håll i landet. Samlarteamet i Enskede-Årsta-Vantör föreläste under 2018 om problematiken för drygt 600 bistånds-handläggare. Under 2019 kommer de att utbilda fler utförare än tidigare, och de får inbjudningar att föreläsa om samlarproblematik och hur det kan mötas. Johan Ågren och Jon Klingberg skulle gärna se att Samlarteamet blir en permanent stadsövergripande funktion när projekttiden tar slut.

– För jobb finns det, säger Johan Ågren.

Deras enhetschef, Susanne Ågren, är mycket positiv även hon.

– Det är ett väldigt lyckat projekt. Äntligen har vi hittat en metod som både personalen och klienterna känner sig trygga med. Personalen skapar en allians tillsammans med klienterna och arbetet har blivit så mycket tydligare, säger hon.

I Malmö finns sedan tidigare ett välfungerande samlarteam, som de i Stockholm kunnat lära av. I Uppsala finns intresse från Uppsala kommun, Region Uppsala, Personliga ombud och Svenska OCD-förbundet och de har nyligen börjat samarbeta med målet att bygga upp en verksamhet.

Text: Elin Engström

Tips för dig som vill göra något åt ditt samlande på egen hand:

1. Börja på en väl synlig plats, och börja med något som inte väcker väldigt mycket känslor (exempelvis massproducerade prylar hellre än personliga saker, såsom foton).

2. Gör två högar av sakerna på denna plats: en ”Slängs” och en ”Sparas”. Det här blir en form av exponering och en prövning i att fatta snabba beslut. Det är viktigt att det som hamnar i Släng-högen också kommer ut från bostaden. Är du mindre modig kan du börja med tre högar: Släng, Kanske och Spara.

3. Gör en In- och Utlista, det vill säga skriv ner allt som kommer in i bostaden och allt som förs ut ur bostaden. Poängen är att det ska ut fler saker än det kommer in.

Källa: Samlarteamet, Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.

Den här artikeln har publicerats i vår medlemstidning Nytt om OCD (nr 1/2019). Vill du läsa fler artiklar? Bli medlem hos oss så får du alla nummer hem i brevlådan.


Läs om samlarteamet i Malmö

2022-11-14

Läs mer om samlarsyndrom

Film om samlare sänds på SVT

Film om samlare sänds på SVT

Den 19 januari sänds dokumentärfilmen Samlarna på SVT, men redan i på söndag kan du se den på SVT Play. Filmen är...

Share This