Hälsoångest och rädsla för att lukta illa kommer snart att klassas som en del av ocd-diagnoserna. När man uppdaterar systemet för hur man kategoriserar olika sjukdomar ska fler få rätt vård och forskningen underlättas.

Socialstyrelsen arbetar just nu med att översätta Världshälsoorganisationen WHO:s uppdaterade klassificerings­system, ICD­11, till svenska. Systemet används inom hälso-­ och sjukvården för att sätta enhetliga definitioner och koder på olika sjukdomar och hälsoproblem, vilket sedan används för statistik och olika register.

Låter detta abstrakt och ointressant?

Ja, exakt vilken klassificeringskod som är aktuell behöver den som lider av en psy­kiatrisk diagnos inte veta. Men systemet påverkar hur vården organiseras och vilka förutsättningar forskarna har för att stu­dera olika tillstånd – och därmed påver­kas också den behandling du som patient kan få.

Samlad kompetens om diagnoser

Översättningen ska bli klar under 2025 och uppdateringen tas i bruk 2028. Sedan förra ICD-­versionen började användas i Sverige 1997 har kunskaperna utvecklats betyd­ligt. I den nya versionen är ocd och rela­terade tillstånd nu en egen kategori, dit exempelvis hälsoångest och dysmorfofobi kopplas ­ diagnoser som tidigare tillhörde andra grupperingar.
– För vår verksamhet gör det skillnad, säger David Mataix-­Cols som är psykolog och professor på Karolinska Institutet. Alla inom vården vet nog vad tvångs­syndrom är, men många behandlare har aldrig träffat en patient med dysmorfo­fobi eller samlarsyndrom. När de hör till samma grupp kan vi samla kompeten­sen kring de olika diagnoserna på samma ställe.

Möjlighet att utveckla behandling

Med specifika koder för de olika diagnoserna inom ocd-­gruppen kommer fors­karna kunna följa patientgrupperna i registren, vilket förbättrar möjligheter­na att utveckla kunskap och behandling. Samlarsyndrom har inte haft någon egen kod tidigare, och diagnosen luktreferens­syndrom är helt ny.
– Rent praktiskt har en officiell diagnos betydelse, för då är det en rättighet för patienten att få behandling.

Text: Elin Häggbom
Läs mer: www.icd.who.int/browse/2025-01/mms/en
David Mataix-Cols är psykolog och professor på Karolinska Institutet

Den här artikeln har publicerats i nr 2/2025 av vår medlemstidning Nytt om ocd. Vill du läsa alla artiklar i tidningen? Bli medlem hos oss så får du vår tidning hem i brevlådan.