Minskat tvång efter livsstilsprogram

Personer med ocd riskerar att få sämre fysisk hälsa, och drabbas i större utsträckning av hjärt- och kärlsjukdomar. Vården och omsorgen behöver också uppmärksamma och undersöka den kroppsliga hälsan, säger KI-forskaren Anna Holmberg. 

Tvångssyndrom innebär ofta ett begränsat liv, där mycket energi läggs på att hantera ångest och tvångsimpulser – något som i sin tur kan få konsekvenser för personens livsstil och hälsa i övrigt. 

– Typiskt för tvångssyndrom är påträngande tankar, tvångshandlingar och ritualer som kan vara väldigt tidskrävande. Ofta påverkar tvångshandlingarna relationer, arbetsliv och skola på ett negativt sätt. Och 

det kan vara svårt att få tid och kraft över för att till exempel träna eller laga hälsosam mat, säger Anna Holmberg, psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet, som tillsammans med ett par kollegor testar ett nytt program för livsstilsförändring anpassat för personer med tvångssyndrom.

Mer fysisk hälsa

Syftet är att förbättra deltagarnas levnadsvanor när det gäller fysisk aktivitet, matvanor, alkohol- och tobaksanvändning. Förhoppningen är att insatsen ska minska risken för att deltagarna drabbas av hälsoproblem, så som hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2, och att den nya kunskapen ska ligga till grund för framtida livsstilsinterventioner inom ramen för hälso- och sjukvården.

Tidigare forskning har visat att personer med tvångssyndrom löper ökad risk jämfört med befolkningen i stort att utveckla så kallade livsstilssjukdomar, säger Anna Holmberg. 

– Vi vet att personer med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av fysisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar ökar med 45 procent om man har ocd. Men det är på gruppnivå, och det finns mycket man kan göra för att påverka sin situation, understryker Anna Holmberg. 

Går att påverka

Tidigare studier har fokuserat på patienter med bipolär sjukdom, psykossjukdomar och depressioner. På Karolinska Institutet har men dessutom bedrivit registerforskning, och tagit avstamp i befolkningsregistret. Forskningen visade att det finns en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 och obesitas bland personer med tvångssyndrom. 

– Vi ville gå vidare med den forskning som gjorts, för att undersöka hur fysisk ohälsa hänger ihop med tvångssyndrom.

Fysisk hälsa och livsstil är ju sådant som går att påverka, och därför beslutade forskarna att dra igång det tolv veckor långa livsstilsprogrammet. Programmet leds av två psykologer, Anna Holmberg är en av dem, och en sjuksköterska. Under de tolv veckorna får deltagarna lära mer om fysisk aktivitet, matvanor, alkohol, sömn och stress. 

I pilotstudien ingick 25 personer indelade i fyra grupper. Kriterierna för att man skulle få vara med var att man har diagnosen tvångssyndrom och att man har minst tre riskfaktorer för fysisk ohälsa, till exempel diabetes typ 2 och övervikt. Föreläsningar blandades med gruppträning på Psykiatri Sydväst. Programmet avslutades före sommaren, och under 2025 kommer de slutgiltiga resultaten att presenteras i en artikel. 

– Dels vill vi undersöka hur programmet i sig fungerar. Är det genomförbart? Gick folk dit? Tyckte de att det gav något? Kändes det säkert? Vi vill också undersöka om ökad fysisk aktivitet påverkar matvanor, blodtryck och vikt – men också tvånget i sig. Alltså både de fysiska och psykiska konsekvenserna. 

Redan nu kan Anna Holmberg dra vissa slutsatser. 

– Flera deltagare har uttryckt att programmet gärna hade kunnat få pågå lite längre, och att stödet från ledarna kunde ha varit mer intensivt. 

Forskarna såg också viss förbättring av matvanor, minskad stressnivå, men också en minskning av tvånget, däremot kan de inte uttala sig om sambandet dem emellan. Och det ska sägas att den undersökta gruppen är liten, och att forskarna inte jämförde med en kontrollgrupp, men att resultaten är så pass intressanta att de kommer att gå in i fas två, och testa en större grupp med tvångssyndrom – inklusive kontrollgrupp. 

Hur gick det med midjemåttet och risken för hjärt- och kärlsjukdom då? 

– Där har vi inte sett någon direkt skillnad. Men studien pågick under en kort tid, och vi hade kanske behövt lägga upp den på ett annat sätt för att kunna dra sådana slutsatser, säger Anna Holmberg.  

Men varför drabbas de med tvångssyndrom också av fysisk ohälsa?

– Ja, det finns det egentligen inget bra svar på. Utifrån tidigare forskning är stödet för genetiska förklaringar väldigt svagt, men vi kan inte helt utesluta att det har någon påverkan. Men det verkar vara tvånget i sig som skapar den fysiska ohälsan. 

Tvånget påverkar hela livet

Forskarnas hypotes är att tvånget påverkar hela livet, och tar mycket tid och energi från sådant som hade kunnat gynnat hälsan. 

– Man har kanske svårt att laga mat, och äter istället mer färdiglagad mat. Eller så har man svårt att lämna hemmet, och då blir ju steget att gå till ett gym väldigt stort. Många har dessutom så mycket ångest att orken inte riktigt räcker till. 

En sak vill Anna Holmberg dock poängtera: 

– Jag hoppas att det framgår att det här inte är en behandling för tvångssyndrom, utan handlar om att undvika att utveckla kroppsliga sjukdomar. 

Text: Anna Wahlgren 
Foto: Pixabay

Den här artikeln har publicerats i en längre version i nr 3/2024 av vår medlemstidning Nytt om ocd. Vill du läsa alla artiklar i tidningen? Bli medlem hos oss så får du vår tidning hem i brevlådan.