KBT

KBT


Behandling med kognitiv beteendeterapi – KBT
Beteendeterapeuter lägger tonvikten vid individens samspel med sin omgivning i sitt dagliga liv (nu situationen), att jämföra med psykoanalytisk terapi som är mer fokuserad på inre konflikter och tidigare erfarenheter. Psykiska problem medför ofta svårigheter att fungera normalt i familj, arbete och relationer. En beteendeterapeut börjar därför alltid med att göra en analys av vilka situationer (eller relationer) som utlöser tvångssymtom.

KBT är en integration mellan beteendeterapi och kognitiv terapi som använder metoder som bygger på inlärningsprinciper. Lite förenklat handlar det om att förändra tanke-och beteendemönster, med hjälp av definierade specifika metoder, som används utifrån en noggrann genomförd beteendeanalys.
En beteendeanalys är ett systematiskt studium av en individs reaktionsmönster och av de stimuli som framkallar olika reaktioner, samt av de samband som råder mellan situation, beteende och konsekvenser i en individs värld. Hur ett beteende lärs in och vidmakthålls av sina konsekvenser.

KBT föreslår, efter genomgången beteendeanalys, en el flera metoder, och beskriver dess funktionalitet (hur de kan hjälpa klienten) = rational.

Exempel på metoder är exponering, hemuppgifter, självobservation, bio-feedback, tillämpad avslappning, mindfulness, validering, stimuluskontroll, kognitiv omstrukturering, defusion, beteendeaktivering, beteendeexperiment, responsprevention, återfallsprevention.

 

Kännetecken för KBT är bl a;
• ett aktivt öppet samarbete
• aktuella och för klienten relevanta situationer
• praktisk tillämpning
• självobservationer
• konkretion och beteende-och tankefokuserade interventioner (KBT-terapeuten hjälper till att operationalisera/konkretisera en upplevelse till tankar, känslor, beteenden och fysiologi, och kartlägger i vilka situationer dessa uppstår, för att sedan analysera vilka tanke-och beteendemässiga förändringar som kan göras för att uppnå det klienten vill.
• mål och värderingar
• egenhantering
• övningar sker utanför terapirummet
• hemuppgifter
• mätinstrument

 

Exponering med responsprevention – ERP
Den moderna behandlingen av tvångssyndrom handlar mycket om att personen som har OCD ska exponera sig, eller utsätta sig för det som känns skrämmande, enligt en i förväg uppgjord plan. Detta kallas för exponering. Behandlingen börjar med en nogrann beteendeanalys (utredning), där patient och terapeut tillsammans ringar in de situationer som utlöser tvångsimpulser hos personen och vilka ritualer som följer. Efter det rangordnas svårigheterna inbördes. Därefter får klienten ta itu med en uppgift som är lagom svår och tränas i att stå emot sin önskan att t ex tvätta sig (responsprevention). Klienten får en upplevelse av att det går att stå ut med ångesten och får också känna att den klingar av. Sedan går man successivt vidare till allt svårare situationer. Dessa sessioner kan bli långa (upptill 3 timmar). Inte sällan sker de hemma hos patienten.